Vi hjälper ditt djur

Djurkommunikation

Djurkommunikation är en ren telepatisk kontakt som utspelar sig mellan mig som djurkommunikatör och djuret.
Telepati är något som alla människor upplever på ett eller annat sätt och egentligen ett av våra glömda sinnen. Du har också kommunicerat telepatiskt med din mamma, pappa och med din familj som liten bebis. Då fanns det bara telepatin innan du kunde prata verbalt. Det finns naturfolk även runt om i världen som samtalar med varandra genom telepati.

Ord

När jag kommunicerar med ett djur så gör jag det genom mestadels ORD. Djuret berättar för mig precis som om du och jag skulle prata med varandra. Jag får berättelser, beskrivningar och olika skildringar från varje djur. Varje djur är individuell även om rasen är densamma. En del djur är oerhört smarta och intelligenta och andra har lite svårare för att förstå. Vissa kanske är busiga och tycker att livet bara är att ha det roligt och leka med oss människor och andra vill bara hjälpa till och få matte och husse att må bra och vara friska.

Personligheterna är så olika och det är det som jag tycker är så underbart när det gäller djurkommunikationen. Och att låta djuren behålla sin personlighet.

Ibland kan det ju vara lite tokigt om en hundägare är mycket intresserad av att träna och tävla i olika grenar inom Bruks (spår, sök, lydnad, skydd).

Han/hon köper en valp från en kull som har mycket goda meriterade föräldrar och så får de en valp som i sin personliga läggning mer vill vara hos människor på ett äldreboende och få dem att må bra psykiskt. Den är inte alls intresserad av tävlingar och att behöva hävda sig.

Det kan ju bli tvärtom också med en "skogshund" som älskar att visa upp sig och vill träna och tävla.

Detta händer också ganska ofta tycker jag när det gäller hästarna. Ryttaren som ville tävla i dressyr men hästen själv älskar ju att hoppa och tycker att dressyr är dötrist.

Alla djuren har ju sina sidor och personligheter och det gäller att vara uppmärksam på detta tycker jag och inte förändra djuren - du vill säkert inte heller förändras!

Bilder och känslor

Förutom att prata med ord så får jag också bilder och känslor. Bilderna kan vara bra när djuren beskriver för mig olika saker t.ex. hur det känns att åka i mattes bil ( se fotot), hur tränaren såg ut som misshandlade djuret, hur inbrottstjuven såg ut som gick runt i mattes hus eller var i huset/lägenheten som djuret vill äta sin sitt foder. Bildernas tydligenhet kan skifta väldigt mycket från djur till djur. Och de kan hjälpa mig som djurkommunikatör att beskriva hur det ser ut i sommarstugan, var det är bäst att sova, spana ifrån osv.

Det är en missuppfattning att djuren inte kan prata med ord utan bara i bilder och tyvärr en ganska vanligt missuppfattning bland djurägare. Skulle jag som djurkommunikatör bara ta emot bilder så skulle jag aldrig få så mycket information från djuret som jag får med ord.

Känslorna är nödvändiga eftersom det kan hända att djuren inte vill berätta något som de har varit med om - något obehagligt t.ex. De "stänger" av direkt och vill helt enkelt inte prata om det. Men det är sällan som jag möter djur som inte vill berätta om obehagliga händelser. De brukar känna sig trygga hos mig och vågar berätta.

Jag har träffat många hittehundar från andra länder och hundar som är omplacerade i Sverige. En del har inte haft det så lätt i sina liv och många gånger vet den nya ägaren inte om vad som har hänt eller vad hunden behöver hjälp med.

Katter byter också ägare lite då och då liksom många hästar och ponnys då ryttaren vuxit ur sin ponny. Sällan vet den nya ägaren så mycket om sin nya kompis och ganska ofta inte fått korrekt information om negativa händelser och skador.

Hundar som kommer från andra länder via organisationer har stort behov av att få prata av sig. De har ofta trauman med sig som kan lösas upp snabbt med hjälp av samtal. Det medför också att hundägare får en helt annan förståelse för vad hunden har varit med om, hur den har bott innan och vad den gjorde innan den fångades in och skickades till hundstallet.

Hundstallen eller de som har hjälpt till att omplacera hundarna eller katterna vet ju inte alltid vad de har råkat ut för. Jag har hjälp många hundar från Spanien, Italien, Grekland, Irland och från USA. Ofta saknar hundarna sina kompisar från hundstallet där de kommer ifrån och många gånger har vi hittat kompisen som lyckligt vis även flyttat till Sverige. Tack vare att de är duktiga på att skicka en korrekt bild på sin kompis och via webben har vi hittat den. Lyckan att åter få träffa sin kompis i det nya landet är obeskrivligt!

Nytt beteende efter samtal

Djuren som inte har haft det bra förändrar ofta sitt beteende efter en konsultation när de äntligen fått prata av sig. Det är en oerhörd lättnad för dem och de brukar bli mycket mer lugna, mer harmoniska efteråt.

Många djurägare bekräftar också att de fått en helt annan relation till sitt djur vilket gläder mig oerhört mycket. Men även djur som har det bra med sin flock kan bli ännu mera harmoniska då de fått berätta om sitt liv, om vad de har för behov och önskemål.

För djuren är det underbart att äntligen kunna få prata med någon som förstår vad de säger och de blir ofta förvånade över att jag kan höra deras tankar.

Ibland kan jag också kombinera samtalen med en behandling med Dr. Bach Flower Remedies för att hjälpa djuren psykiskt med att bearbeta sina tidigare erfarenheter.

Hur går en konsultation till?

De flesta djurägare kommer till min klinik på Catalinatorget 15 i Hägernäs Strand, Täby. Där har jag gott om plats för att ta emot hundar, katter, tamråttor, möss, fåglar, marsvin, kaniner m.m.

När du som matte / husse har lugnat ner dig från resan och kanske stressen över att vara hos mig ........... så sätter jag mig vid min bärbara dator och börjar prata med ditt djur telepatiskt.

Det är oftast de 2-benta som är nervösa. Djuren vet vad som är på gång ifall de inte har haft mycket dåliga erfarenheter av t.ex. smärtsamma veterinär besök och blivit skrämda.

I normala fall så lägger sig djuren ner medan de pratar med mig.

Jag låter djuren själv börja kommunikationen innan jag börjar ställa några frågor. En del djur är oerhört pratsamma medan andra kan vara lite mera som "norrlänningar" - man får dra orden ur dem.

Ibland hinner jag inte få upp dokumentet innan djuren frenetiskt frågar: -Är du inte klar snart.....??

När djuret har pratat klart så är det dags för dig att ställa några frågor som du funderar över. Vi människor lever ju i vår värld och djuren i sin, så vanligt vis så krockar våra världar ganska mycket. För dig blir det en annan vinkling och ger ett helt annat perspektiv när du får höra ditt djurs åsikter om saker och ting. Många gånger tvärtom vad du själv har trott!!

När du ställt dina frågor och funderingar så läser jag högt igenom samtalet och berättar vad ditt djur har sagt och svarat.

Sedan när vi är klara skriver jag ut samtalet så att du får med dig det hem direkt. Snyggt och rättstavat för det mesta :).

Jag skriver snabbt på datorn och på så sätt slipper du få med dig oläsliga handskrivna papper utan snyggt utskrivna A4 papper. Ca 3-4 sidor brukar det bli per samtal beroende på hur lång tid vi har bokat.

Själva samtalet med ditt djur tar ca 1 timme och sedan beroende på hur djuren mår så behövs 30 minuter upp till 1 timme för att hantera och gå igenom det som han/hon har sagt.

Ibland är det saker som behöver ändras på, t.ex. foder och ibland små, små förändringar för dig som ägare, men som betyder väldigt mycket för ditt djur.

När djurägarna lyssnar på sina älsklingar och gör förändringar som de önskar så betyder detta SÅÅÅ mycket för djuren och det märks på dem!!! De blir oerhört tacksamma och många djurägare berättar att de fått en helt annan kontakt och relation till sina djur efter samtalen. Man kommer mycket närmare sina djur efter ett samtal.

Åksjuka

En del katter kan vara åksjuka efter resan men det påverkar ej vårt samtal. Samma sak med katter som är rädda för att transporteras. Jag har aldrig hittills upplevt sådana problem då det gäller kommunikationen.

För att hjälpa katter och hundar som blir åksjuka kan man ge homeopatiska medlet Petroleum C 30 några piller (ca 5 st) 1 timme innan man åker iväg. Om de är skräckslagna inför resan så är det medlet Aconitum i C 30 som man ska ge.

Ge även en dos på några piller (5st) precis innan resan. Lös upp i lite ljummet vatten i en spruta (utan kanyl så klart) och spruta in i munnen.

Flera djur av samma sort

Om det är flera djur som vill prata kan jag också göra hembesök. Då blir det en extra kostnad för djurägaren men ibland så föredrar både djur och ägare att jag kommer hem till dem istället.

Om du har flera djur av samma sort, tänk då på att låta alla få komma till tals!!!

Oftast är det djuret som ägaren tycker är "det svarta fåret" i flocken som ska få en tid, men den är alltid enligt min erfarenhet bara symptomen på en oharmonisk flock. Alla måste få komma till tals. Gäller även harmoniska flockar - låt alla få en liten stund för att berätta vad de vill. Det betyder oerhört mycket för djuren.

Det händer att jag åkt iväg på en konsultation utan att fått veta att det fanns flera katter och när jag kommer dit så vill de andra katterna prata och den som är bokad har gömt sig och går ej att finna förrän de andra har pratat klart. Katter är intelligenta!!! Hundar likaså, men det tycker ju inte katterna förstås!!!

Andra djur

Tamråttor och grisar hör till de djur som jag har haft de absolut roligaste samtalen med!!!!

Hästar

Då det gäller hästar eller andra större djur så gäller hembesök i stallet så klart.

Du som djurägare

Djurägarna är alltid med under mina konsultationer. För mig finns det ingen anledning till att du som husse / matte ska gå iväg under konsultationen. Det viktiga är ni är tysta och lugna så att djuren inte tar på sig din / er oro.

Tag gärna med en mjuk filt / pläd för din hund att ligga på, på golvet.

Eftersom jag även tar emot tvåbenta klienter så får hundar och katter vara på golvet.

OBS EJ UPPE I SOFFAN ELLER FOTÖLJEN.

Jag uppskattar även ifall hundarna är rena och att deras tassar är torkade med en handduk som du tar med dig.

Om ditt djur har klåda MÅSTE den vara fri från skabb, löss och loppor. Jag tar ut en extra avgift på 1.000 kronor om jag måste sanera min klinik efteråt.

Arvoden inklusive moms

Kliniken 1.100 kr i timmen
Hembesök 1.100 kr i timmen plus kostnad för resan (tid, mil, parkering, trängselavgift osv)

Avbokning

Avbokning minst 24 timmar innan bokad tid. Bokningar på måndagar bokas av senast fredagen veckan innan. I annat fall faktureras bokad tid fullt ut.

Avbokning sker på Boka Direkt där du även bokar din tid.

Vad kan man fråga?

En del djurägare blir som stumma när jag frågar vad de vill veta. Vad kan man ställa för frågor till min hund / katt frågar en del.

Andra djurägare har 25 frågor med sig, som de vill ha svar på, vilket är omöjligt att hinna med på bara en timme.

Man kan fråga sitt djur om det mesta, men när jag bara har en timme på mig så är det klokt att fråga det som är mest väsentligt för dig och för din älskling. Tänk på att under denna timmen så går den mesta av tiden till din och min kommunikation.

Det uppkommer alltid frågor när jag har läst upp vad ditt djur pratade om. Ofta kommer det frågor om om kroppen, foder, tillskott osv och då räcker inte vår tid till. Tänk på att boka längre tid än en timme så att du kan får svar på dina frågor och funderingar. De flesta djurägare sitter hos mig 1 1/2 - 2 timmar.

Du kan t.ex. ställa följande frågor

  • Hur mår du?
  • Har du ont någonstans?
  • Hur fungerar medicinen/tillskotten/homeopatiska medlen/m.m.?
  • Är det något som du tycker om och något som du avskyr?
  • Är det något som du vill ha/önskar?
  • Är det något som du vill att vi ändrar på hemma/i stallet/hundgården...?
  • Vad är roligast i träningen/vardagen/m.m...?
  • Vad tycker du bäst om att göra?
  • Trivs du hemma/på dagiset/i hagen/boxen/i buren ....?
  • Vad tycker du om matte/husse/barnen/barnbarnen....?
  • Vad tycker du om dina hundkompisar/kattvänner/kompisar i hagen/kompisar i buren...?
  • Vad tycker du om att äta?
  • Vad tycker du om ditt foder?
  • Smakar ditt vatten gott?
  • Hur sitter din sadel/sadlar, bett, skor, benskydd ....?
  • Är det något som jag behöver ändra på i min ridning för att underlätta för dig?
  • Är det något som jag behöver ändra på i träningen för att du ska förstå bättre?
  • Vad tycker du om din ryttare, tränare, hundinstruktör, extramatte/husse, pensionat........?
  • Vill du ha en valp/kattunge innan du lämnar den här världen?
  • Vill du ha sällskap, en till hund/katt/häst/råtta/kanin/mm.....?
  • Hur ska den se ut/vara/personlighet/färg/m.m....
  • Är du redo för att gå vidare - somna in?
  • Var vill du bli avlivad någonstans?
  • Var vill du bli begravd/strödd?
  • Är det någon speciellt som du vill att vi tänker på när tiden är kommen?
  • Vem ska göra det och var ska vi vara, hemma/djursjukhuset/landet....?

Man kan ställa vilka frågor som helst och det är oftast tiden som avgör hur många man hinner med och djuren måste få prata fritt först.
Det är ju DERAS tid!

Vad som är viktigt under en konsultation är att DU kommer med ett öppet hjärta och sinne. Det gör att energin i rummet blir öppen och positiv vilket djuren är mycket känsliga för. Det underlättar också för den telepatiska kommunikationen. Djuren öppnar också upp sig på ett helt annat sätt när ägarna är öppna och positiva. Annars så undrar ju de vad det är på gång, när matte/husse sitter och är misstänksamma och eller stängda.

Din återkoppling - bekräftelse - under konsultationen är alltid välkommen och påverkar även flödet under själva kommunikationen med djuret/en, då de känner att du själv deltar aktivt under konsultationen. De känner att du är delaktig, vilket de uppskattar oerhört mycket.

Om du har flera djur av samma sort så bör alla djuren få träffa mig och prata. Annars så blir det oerhört orättvist och de djur som blir kvar hemma känner sig oerhört utanför. Djuren pratar med varandra - kom ihåg det!

Varmt välkommen med ditt djur / dina djur!

Om ditt djur försvinner

Den förtvivlan man känner när ens djur springer bort är svår för människor utan djur att förstå. Ovissheten är fruktansvärd; oron äter upp en inifrån. Lever han? Är han skadad? Hittar han hem? Här kommer några tips på vad du kan tänka på när ditt djur har försvunnit:

  • Anmäl direkt till Polisen!
  • Bäst är att själv skriva ett brev med mycket bra fotografier som du klistrar in i brevet.
  • Skriv ner: tydliga kännetecken, öronmärkning, chipp nummer, djurets storlek, ungefär hur mycket den väger och allt annat som kan vara till nytta för en människa som inte kan så mycket om just din ras.
  • En katt på 5 kg kan vara en stor katt för en person, men en liten för en annan.
  • Färger och tecken uppfattar människor också väldigt olika på katter och hundar. Ha med så tydliga kort som möjligt och var tydlig i din beskrivning!!
  • Skicka även brevet till de olika polisstationerna där du bor eller där djuret försvann.
  • Tänk på att djuren kan vara duktiga på att gå långt eller ha transporterats bort.
  • Katter hoppar med lätthet in i en främmande bil.
  • Räkna inte heller med att de undersöker om ett djur är chipmärkt Många inom polisen verkar sakna den kunskapen. I Stockholm blev en av mina kunders hundar sittandes en hel dag på polisstationen trots att den var chipad i nacken. De letade inte efter chipet i nacken.
  • Maila över ett foto på katten till de olika katthemmen som finns på din ort och på närliggande orter. Katter hoppar smidigt in och gömmer sig i bilar, lastbilar osv. och kan hamna långt hemifrån.
  • Skriv ut mängder med lappar där du har bra foton och så exakt beskrivning på ditt djur som möjligt. Sätt upp lapparna på tex. bibliotek, livsmedelsaffärer, bensinstationer, djuraffärer, veterinärer, anslagstavlor, motionsspår i skogen, stigar i skogen där många människor passerar och på andra platser där människor rör sig.
  • Använd en laserskrivare och sätt lapparna i en plastficka som du vänder upp och ner med öppningen neråt så klarar sig lapparna då det regnar och snöar. Plasta helst in lappen i en lamineringsmaskin.
  • Utskrifter från bläckstråleskrivare klarar sig inte speciellt länge.
  • När/om ditt djur kommer tillrätta; meddela polisen (kom ihåg de olika polisdistrikten) som då kan ta bort ditt djur från sina fulla pärmar. Tag även ner lapparna du satt upp.

Kan en djurkommunikatör se var din älskling finns?

Det stora problemet när ett djur försvinner är att fastställa i vilken riktning det begav sig och hur långt det har hunnit. I många fall går det lätt att hitta djuren men ibland är det svårt att få grepp om var de är. Ibland vill faktiskt rymlingen inte bli funnen. Orsakerna kan variera.

De kan ha stor längtan efter egen frihet speciellt om man är katt eller så vill de kanske byta familj. Den nya katten, hunden, barnet som flyttat in kanske också är en anledning till att katten flyttar hemifrån. Katter gör ju lite som de själva vill och behagar.

Man kan också kontakta personer som är duktiga på att arbeta med kart pendling eller slagruta/pekare för att få fram var djuret befinner sig. Tag kontakt med Slagruteförbundet för att se ifall du har någon i närheten som kan hjälpa dig, om djurkommunikatören inte lyckas.

Jag har i många fall hjälpt djurägare att hitta sina djur men det är inte alltid som det lyckas. Djur som försvunnit är oftast en svår nöt att knäcka...

Vad ska du som djurägare tänka på?

Tänk positivt och sänd glada tankar till ditt djur och be att det kommer hem igen. Be om ursäkt om du till exempel varit bortrest och katten rymt under tiden. Tala om att du är hemma igen och att du önskar att din älskling kommer hem till dig igen. Det är alltid viktigt att vi ber om ursäkt när vi gjort något som irriterat djuret. Orsakerna kan vara många.

Ha ett bra halsband på katten (med ditt telefonnummer), men ett halsband som LOSSNAR om den fastnar. Onödigt många katter går strypdöden tillmötes!

En bjällra på halsbandet är INGET för känsliga kattöron!! Har du skaffat en ett rovdjur som en katt ÄR, så måste du acceptera att de också jagar fåglar och andra byten. Tänk dig själv att ha en bjällra som låter hela tiden vid huvudet. Fråga människor i din omgivning som lider av tinnitus (öronpip) hur de mår......

Hundarna ska också ha tydliga namn och telefonnummer till husse/matte på sina halsband.

Jag hoppas att din älskling aldrig försvinner!!
Lycka till med att få tillbaka din älskling igen ifall hon/han har sprungit bort!!

Avskedet

För oss som älskar våra djur, överallt annat, så är det svårt att inse att dagen kommer att komma, då det är dags för ett beslut som för många känns oerhört svårt att ta.

Beslutet om att låta min / vår älskling gå vidare. Slippa lidandet av den gamla åldrande kroppen eller pga. skador. Vi har många olika åsikter om döden beroende på uppväxt, religion tillhörighet, egen tro etc.

Kostymbyte är en benämning som många av mina djurkunder har använt. Många av djuren berättar helt detaljerat hur de vill bli avlivade och vad de vill att matte och husse gör med kroppen.

För en del är det helt ok att somna in hos veterinären och för en del är det enda alternativet att låta veterinären komma hem, vilket är fullt möjligt bara man lägger tid på att ringa runt i god tid.

Jag möter också i min vardag många djurägare med djur som bedjande tittar på mig och ber om att få slippa sitt lidande, men människorna, ofta mattar, skyller på att barnen blir så ledsna, min man klarar inte att ta beslutet och massor med andra "bullshit" bortförklaringar.

Har man haft ett djur som visat oss sin kärlek i så många år som det oftast gäller, så borde vi också visa vår tacksamhet tillbaka och hjälpa dem över. Det är bara vårt EGO som hittar på dessa ursäkter. Barnen måste lära sig livets gång och djuren ska inte behöva lida för att föräldrarna är "curling föräldrar" som ska rädda dem från den verkliga världen - djuren blir gamla, sjuka och dör.

Om husse inte klarar av att hantera en avlivning eller bli utan hund så får matte ta tag i detta. FÖR DJURETS SKULL!!! Lidande är misshandel och veterinärerna är ofta väldigt försiktiga i sina uttalande när det gäller gamla djur. Många djurägare vänta på att veterinärerna ska ta beslutet för just beslutet verkar vara något som de flesta vill slippa ta.

Tänk på det - ditt djur har skänkt dig så mycket glädje och kärlek. Det är det minsta du kan ge tillbaka - ta beslutet i rätt tid!!!

Låt dem slippa bli så gamla att de är blinda, döva, kissar på sig och känner sig förnedrade inför andra djur i grannskapet. Många vill inte leva på det sättet. I naturen så dödas djuren innan de blir så dåliga och de slipper det fysiska och framför allt det emotionella lidande som det oftast innebär.

Många hundar våndas för att bli senila, inte orka gå ordentligt, kissa på sig inför kompisen hemma, inte orka hålla vakten, inte kunna leka med sina hundkompisar längre osv. Låt ditt djur berätta hur den vill ha det, sista året innan resan hem.

J​ag vill här bara berätta för dig om min egen erfarenhet av att låta Ina min boxertik gå vidare.​

Hur gick det med min Ina då?

Även Ina pratade om kostymbyte. För många år sedan var jag på en kurs i Norge och Ina var kvar hos sin valp, Cindy, i Jönköping. Under en meditation visade hon mig hur hon med hjälp av en "dragkedja" klädde av sig sin boxerkostym och hur hon sonika helt enkelt klev ur den. Hon visade mig att hennes själ var en helt annan än en hundsjäl och den själen som hon visade var helt fantastisk.

Jag grät och grät under meditationen för jag trodde då i mitt ego att hennes tid var kommen trots att hon var ganska ung då, men hon ville bara visa mig på ett tydligt sätt att själen går vidare. Det är bara hennes gamla kostym som i det här livet varit en boxerkostym, som blir kvar på jorden. Av jord kommen av jord ska du bliva - eller vad är det som prästen säger vid jordbegravningar??

Då jag har träffat många mediala människor under åren, så fick jag gång på gång bekräftelse på att Ina hade en annan själ än en vanlig hundsjäl.

Det tog många år innan det var dags för mig att ta det svåra beslutet om att låta henne resa hem igen. För det var precis så - att resa hem!! Hon ville resa och bad också om detta. Kroppsligt så var hon 10.5 år och det är en hög ålder för en boxer. Hon var pigg och glad, men hade fått attacker några gånger då hon helt utan anledning tappade bakkroppen och ramlade omkull. Hon åt, drack och busade precis som vanligt och veckan innan veterinären skulle komma så festade vi och hon fick äta allt som hon älskade.

Vi åkte på en konsert med Tommy Körberg i Trosa och där fick man äta så mycket grillat kött man ville, det ingick i priset. Jag som är vegetarian (äter dock fortfarande kyckling och fisk) gick gång på gång till grillen och tog Entrecote. De måste ha trott att jag kunde äta hur mycket som helst för det var Ina som fick allt kött. Hon åt och åt - ögonen lyste av glädje eftersom hon älskade grillad Entrecote.

Dagarna innan Åsa, veterinären kom hem, så ordnade jag med en middag då alla kompisar två och fyrbenta kom och sa på återseende!!! Aldrig adjö för det ÄR på återseende!! Vi träffas ju igen, men det har våra stora egon mycket svårt att smälta och ta in!

En av mina assistenter och elever, Lisa, hade med sig chokladbollar eftersom det var en av Inas stora favoriter, men hon köpte fel sort. Ina åt bara dem från Delicato och hon tittade på chokladbollarna som Lisa hade med sig och bara suckade. Det blev Ostkaka istället som plåster på såret och annat som hon älskade.

Torsdagen den 20 juli 2005 kom veterinären Åsa hem till oss och dagen innan hade Ina lekt och busa på tomten som en valp. Leif min dårvarande pojkvän blev arg på mig och tyckte att jag var helknäpp som ville avliva min hund, men jag visste ju att hon var redo och ville resa hem.

När Åsa klev in genom dörren så gick Ina igenom plastpåsen som hon hade med sig som om hon ville kontrollera att alla avlivningsvätskorna var med.

Hon gick sedan till Leif och sa på återseende och sedan lade hon sig i sin bädd för att tala om att nu är jag redo!!

Åsa gav henne narkosmedel först för att som hon sa stänga av hjärnan och då lämnade Ina sin kropp. Hennes själ "flög" ut genom huvudet!! För mig var det också helt underbart att Åsa uppfattade att Ina's själ lämnat kroppen. Hon behövde bara spruta in lite av den grönfärgade vätskan som skulle stänga av hjärtat. Ina's kropp svarade direkt.

Notera ljuset som kommer in genom bilen​

Jag hade tidigare bokat privat kremering på Sita på Norra Lagnö och därför så behövde inte Åsa ta med sig kroppen vilket veterinärerna annars erbjuder sig att göra. Vi lät Ina ligga kvar en stund i sin korg täckt med blomblad och sedan lade vi in henne i bilen på sin favoritfilt.

Resan till Norra Lagnö var hemsk och det var inte lättare att lägga in henne i kremeringsugnen men det var värt det. Jag vet att det var bara hennes aska i urnan som vi hämtade efter 2 timmar och vi åkte direkt till Kärsön där Ina ville bli strödd.

Jag blev lite chockad över att askan innehöll så stora benbitar när jag strödde askan över bergsknallen där hon och jag ofta suttit och haft picknick ätandes chokladbollar. Jag ville ju inte att badgästerna skulle knata runt i hennes aska och som svar på detta så började det stört regna. Det var inga mörka moln på himmelen innan så vi blev helt överraskade. Det stört regnade i hela 4 dagar efter att vi strödde Ina. Helt klart var att all aska var bortspolat!!

Sorgen var självklart helt fruktansvärt och för mig var det så tomt. Jag hade "förlorat" den fysiska kontakten med min älskade Ina och förlorat min kompanjon, assistent och bästa vän. Jag hade svårt att släppa taget om henne och hon var tvungen att komma till mig under en dröm och påminna mig om att hon behöver lugn och ro på andra sidan. Jag drömde om att hon gick vid min sida och var sjuk men det inte gick att avliva henne eftersom hon redan var avlivad. På morgonen när jag vaknade så tog jag beslutet om att släppa henne. Sorgen var min och den var jag tvungen att lära mig hantera.

Jag fick helt enkelt vänta på att hon hade tid att komma tillbaka till mig igen och det skulle dröja ända till mars 2008, men skam den som ger sig............

Djurens åsikter om när tiden är kommen​

Jag vill här bara berätta för dig vad några av djuren som jag pratat med, berättat om sitt kommande "kostymbyte" och hur de ser på detta.

Men även historier som bekräftar det som jag hela tiden vetat sedan jag var barn att det finns ingen död och att våra kära djur kommer tillbaka ifall det är deras önskan och vår såklart.

Amber, en härlig Briard som jag har träffat till och från under många år är redo för att lämna sin gamla och slitna kropp.
En månad innan hon reste hem, pratatade jag med henne då hon berättade att det var inte långt kvar. Hon var oerhört nöjd med att få berätta massor om sitt liv sedan vi sågs sist och om henne matte och lill husse som stod henne så oerhört nära.

Matte ringde mig den onsdagen 3 december 2014 på morgonen och jag hörde direkt på rösten att hon var ledsen.
Hon undrade om Amber klarade av att vänta 2 dagar till för att få somna in och jag kände direkt att hon inte skulle klara detta. Kvävningsdöden är ingent något djur vill uppleva och hon skulle inte klara av att vänta till fredagen.

Underbara matte tänkte på sin son och på vardagliga omständigheter som måste fungera, men när jag sa att Amber säger att energierna är korrekta för att gå över och att hon inte orkar vänta till fredag så säger matte att hon drömde just om att energierna var rätta just den dagen. Men just omständigheterna gjorde att det var bättre på fredag.

Men Amber hade en underbar matte så allt ordnades för att resan hem skulle ske på onsdags eftermiddagen.

Matte frågar om Amber har något som hon vill ha att äta, som hon längtar efter.
Amber visar mig räkor och ostbågar vilket mattes kommentar var ungefär VAA???
Kycklingfilé vet jag att hon älskar så det åker jag och köper men räkor och ostbågar??

Ja. det ser ut som räkor och ostbågar. Sagt och gjort. Matte kör till affären och köper räkor och ostbågar. Sedan får jag ett sms:

Tack Angela.
Nu har Amber ätit kokt kycklingfilé, färska räkor och är inne på desserten: ostbågar.
Det var helt riktigt det hon ville ha.
Hade glömt att hon älskar ostbågar eftersom jag aldrig köper det.
Varma kramar
Pernilla

Diesel en 10 år gammal labrador herre träffade jag en dag i mars månad 2014 då hans underbara matte ville veta ifall det var dags för honom att gå vidare. Men Diesel berättade att:

- Matte behöver mig och därför är det också svårt att gå vidare. Men det måste jag ju en dag och frågan är hur länge som jag ska vänta på detta. Hon vet att jag måste lämna henne och det smärtar oerhört mycket men jag vill gärna ha en chans till. Det vore bra för henne och för mig.

- Jag vet att du har droppar som är magiska och som har hjälpt många andra hundar. Jag vill gärna testa dem och se ifall de kan hjälpa mig med. (Här pratar Diesel om NES dropparna som han tydligen hade vetskap om trots att han aldrig varit hos mig. Men han har hundkompisar som har varit hos mig och som har berättat om NES dropparna.)

- Jag vill också ha hjälp och den hjälpen som du kan ge. Den verkar vara så stark och eftersom jag inte vill och är redo ännu att kila vidare så vore det skönt att få testa. Både för matte och för mig.

- Jag bryr mig inte om vad andra tänker och tycker för människor är så otroligt begränsade av sina egna tankar och föreställningsvärldar. Det viktiga är ju att matte och jag är överens och att vi kämpar ett tag till.

-Efter sommaren är jag redo att lämna den här kroppen och det vore skönt ifall jag får en till sommar på landet. Där vill jag ligga när kroppen är utan liv och utan kraft. En gammal rustning som kan rosta sönder i jorden där. En fantastisk plats att vara på. Även för en gammal rustning!

När Diesel pratade om "efter sommaren" så sa jag spontant att han går innan oktober månad.
Sagt och gjort. Diesel levde sommaren igenom och blev piggare och gladare. Gick längre promenader, skuttade och låg i havet och njöt.

Överlevde ett huggormsbett som höll på att ta hans liv och i slutet av september så var han redo. Han fick somna in tillsammans med sin familj på djursjuhuset i lugn och ro. Och precis som han ville är han strödd på landet som han älskade så mycket.

Hans matte och husse fick ytterligare ett halvår tillsammans med sin underbara Diesel och han fick själv bestämma och regissera sina sista månader tillsammans med demheart​.

Jag skriver några rader om vad mötet med dig betyder för mig och oss. Det var en stor chock att åka på ett uppföljningsbesök för tänderna med Chili och få beskedet att han har långt framskriden cancer och veterinären omgående vill avliva honom. Det går inte att beskriva den akuta sorg hela familjen hamnade i. Chili är en familjemedlem sedan 17 år. Han var min och Oskars första bebis. Han har funnits hela livet för Matilda och Maya. Han är världens gosigaste, alltid med oss där vi är och njuter i fulla drag av att bli ompysslad. Han har gett oss så oerhört mycket kärlek!

Vi beslutade att gå emot veterinären och omgående hämta hem honom och det var tydligt att veterinären tyckte att vi var djurplågare. Förutom sorgen att Chili är mycket sjuk och kommer lämna oss inom kort, var det ångestfyllt att inte veta om vi hade rätt i att ta hem honom under en tid. Eller om det bara var en självisk och hemsk handling.

I mötet med dig, där jag inte visste vad jag skulle vänta mig, märktes direkt att Chili trivdes. Hans nyfikenhet och upptäckarglädje fanns där direkt. Han skrämdes inte alls av din hund i köket och fanns sig så fint till rätta. Det var raka motsatsen till upplevelsen vi har varje gång hos veterinären där han alltid mår oerhört dåligt.

Vad du sedan fick fram och läste upp för mig var så befriande och en bekräftelse på att vi fattat rätt beslut. Att även han behöver sin tid att ta avsked och stänga ner sin tillvaro. Att vi än, någon eller några veckor, skall finnas till för varandra. Jag hoppas sedan att vi skall finna varandra igen under denna livstid. Jag får hoppas att det är meningen och att vi hittar honom och bara en dag vet att det är han. Vi får en chans att verkligen vara närvarande med Chili, förbereda oss och ta farväl.

Du gav mig en ovärderlig kontakt med Jörn. Det är underbart att ha en veterinär som förstår att Chili är vår familj och att han vill hjälpa honom till ett så fint slut han kan.

Stor tack för din mycket speciella förmåga!
Kram
Annika

Efter besök av Jörn i måndags kväll, bestämde vi att det var dags, så igår vid 14 somnade Chili in i min famn. Hela familjen är i sorg. Han var så älskad och gav oss alla fyra så oerhört mycket.

Jag är glad att jag hann träffa dig tillsammans med honom. Det är så värdefullt!

Jag har tid på Sita i Gustavsberg idag.

Vi skall sedan sprida hans aska uppe i skogsdungen med den stora stenen, som han själv berättade om, och plantera alla blommor vi köpte igår, till hans minne, så att vi ser dessa från våra fönster.
Kram
Annika

En annan hund säger att askan ska grävas ner i en dunge med ek och hassel på landet som ligger i skogen (Sörmland). Där älskar han att vara och där finns de farliga djuren (vildsvin). Där har han och husse arbetat (jagat) och därför vill han ligga där. De har ett landställe vid havet också som hunden kallar för landet vid vattnet.

En katt bad att få bli strödd på sina bästa jaktmarker uppe bland de stora stenarna bakom familjens hus.

Ibland har man också förmånen att få höra att de också tänker komma tillbaka igen till sin husse/matte.

En underbar jaktlabrador berättade när hon skulle få resa hem så ville hon att husse skulle ha den fula orangea kepsen på sig. Både matte och husse stirrade på mig och sa att husse inte har någon sådan keps, men tiken sa att den ligger i källaren. Tiken berättar också för husse att hon kommer tillbaka i en kennel som finns i södra Sverige.

Matte frågar husse storögt ifall han förstår vad hon menar. Husse svarar då att hennes blodlinje är väldigt ovanlig och att det bara finns en uppfödare som avlar på henne blodlinje och han finns i Skåne.

Ett par dagar senare fick jag ett email där det står att de har hittat kepsen i källaren precis som tiken sa och nu ska husse ha den på sig när dagen för avlivning kommer.

En Rottweiler berättade för mig att nästa gång, kommer han tillbaka som en jaktlabrador istället. Han var trött på alla människor som var så rädda för honom. Det var medias fel som spred så elaka rykten tyckte han!! Matte börjar gråta och berättar att hennes nästa tilltänkta hund just skulle vara en jaktlabrador!

Vad rör sig i djurens värld?

Hunden

Hundarna har många åsikter om deras liv och om oss mattar och hussar.
De vet otroligt många saker om oss människor och om det som händer utanför hemmet där hundarna inte följer med, t.ex. arbetet, skolan, dagis osv. Det är otroligt hur de kan snappa upp saker som de faktiskt inte borde ha en aning om.

Onyx en ljuvlig och klok briard tik som tyvärr är död idag, berättade att sonen i familjen fortfarande har problem i skolan i två ämnen. Han har manliga lärare i båda ämnena säger tiken. Matte ser helt undrande ut och sa att hon trodde det gick bra i engelskan och i matten för de är dessa ämnen som han har manliga lärare i. Sonen bekräftade senare på kvällen att Onyx hade helt rätt. Han hade fortfarande problem med dessa ämnen.

Det är en historia och jag har många, många fler. Hundarna vet hur barnen mår, hur deras hundkompisar mår och självklart så har de ganska bra koll på hur de själva mår i kroppen till skillnad mot oss människor som sällan vet hur det står till med de olika organen, vad vi behöver för vitaminer och mineraler. Djuren kan detta.

Hundar som tränar kan berätta om vad som kanske är svårast med just vad de tränar, vilka grenar och kanske på vilket sätt som matte/husse kan hjälpa dem att prestera bättre.

Annars så är det otroligt roligt att höra hundar som går på dagis berätta om sina dagis kompisar. Många hundar har full koll på alla som arbetar på dagiset och hur de andra dagis hundarna mår. När jag har besökt olika hunddagisar där ägaren har konsulterat mig med sin/sina hund/ar så har det många gånger visat sig att ägarens hund/hundar vill vara med och styra upp deras kunder. Hundarna vill också hjälpa till och känner sig mycket delaktiga i mattarnas företag med att driva hunddagis.

På ett dagis så berättade en av dessa hundar att det fanns en liten mörkbrun hund, en mops, som mobbade många av de andra hundarna i hennes rum. De som arbetade på dagiset hade inte märkt detta men hundarna tyckte att det här var mycket jobbigt.
När jag kom tillbaka ett år senare så berättade ägarinnan att den svarta lilla hunden hade flyttat och alla märkte stor skillnad när hon försvann. Det blev mycket lugnare.

I övrigt så berättar gärna hundarna om hur de har det hemma och framför allt saker som kanske inte matte/husse vet om. Smärtor i kroppen som de inte förstår att hunden har, sura uppstötningar, magsmärtor, huvudvärk m.m. Hundarna har ungefär samma problem som oss människor och vara hund med huvudvärk är inget kul speciellt om man måste dessutom spåra, hoppa hinder, tävla på lydnadsplanen osv, men att vara hund hemma i en barnfamilj med stark huvudvärk är heller inte så lätt.

Många hundägare konsulterar även mig för att deras hundar anses vara aggressiva och jag är sista chansen innan avlivning. Hundpsykologer, hundinstruktörer, problemlösare osv. har varit engagerade men inget har fungerat. Då är det bäst att fråga hunden som faktiskt vet bäst!

Enormt många hundar har fått stämpel av att vara aggressiva när de endast är rädda. Det är en väldigt stor skillnad att vara en rädd hund och en aggressiv hund.
Inte speciellt roligt för en hund att höra att den är aggressiv och farlig när den i själva verket är livrädd!!

Jag har hjälp många hundar och hundägare till ett trevligare och mindre komplicerat liv bara med hjälp av kommunikation där hunden får berätta hur den känner och vad man kan göra för att hjälpa den. Ofta är det inte mycket som djurägaren behöver göra men genom att göra förändringar som djuren ber om gör att de blir så tacksamma och glada men det gör också att banden till ägarna blir mycket starkare.

Hur kan hundarnas önskelista se ut?

  • Gå lösa och springa av sig mera på ängar, gräsytor, skogar
  • Ej samma promenader varje dag
  • Nya "vilda" skogar
  • Aktivering av hjärnkontoret
  • Svårare uppgifter att lösa
  • Ha en uppgift hemma
  • Byta miljö på promenaderna - trist att gå samma runda varje dag
  • Ha ägare som är aktiva när man är ute och som ej pratar i telefonen eller lyssnar på musik/radio......
  • God mat som ej smakar unket och som fastnar i tänderna
  • Variation på maten
  • Ha sällskap och slippa ligga hemma i timmar ensam
  • Färska ben med kött på
  • Mat utan konserveringsmedel, vete och majs = spannmål

Omplaceringshundar

Det är en stor hjälp för hundar som kommer från ett hundstall eller som har blivit omplacerad att få prata av sig. Ett samtal kan förändra hela hunden. En av mina kunder kom från hundstallet och hade haft ett mycket traumatiskt liv innan. Han sov mer eller mindre i 3 dagar efter konsultationen. Han blev en helt ny hund efter det.

Det är oerhört viktigt för dem som omplacerar att veta hur hunden vill ha det hos sin nya matte/husse.

Viktiga frågor kan vara:

  • Vill hunden vara ensamt djur/hund?
  • Bo med barn/tonåringar?
  • Behöver mycket/lite aktivitet?
  • Stad/landet?
  • Rädd för män/kvinnor/barn?
  • Vad har gått snett hos den förra familjen?
  • Behöver den mycket tid/träning/uppmärksamhet?
  • Rädd för att lämnas ensam?
  • M.m.

Om de som arbetar med att omplacera hundar tog hjälp av en duktig djurkommunikatör så skulle färre hundar behöva utsättas för felaktiga omplaceringar och lida helt i onödan ifall de kunde få intervjua hunden innan.

Mina flesta kunder är hundägare som älskar sina hundar och som vill veta vad de kan göra för att de ska må bättre, trivas, vara lyckliga osv. Vanliga hundägare som vill göra livet så bra som möjligt för deras älskling!

Vad vill du fråga din hund?

Katten

Katter är härliga. Vi är deras betjänter och till för att serva dem. Beroende på vad det är för ras och hur de bor så har ju katter olika saker att berätta.

Utekatterna har många upplevelser som de gärna delar med sig av. Vilka katter som finns i området som är obehagliga och kanske till och med aggressiva, vem man kan få mat hos, vem som nyss fått barn, vem som nyss har fått kattungar m.m. Oftast vet inte ägarna om vad katterna berättar, men när de själv har gått runt i området för att kontrollera det som har berättats för mig så stämmer det alltid ..... till ägarnas förvåning förstås...

Katter har ofta många härliga åsikter om oss människor. De har också ofta stor kunskap om sin kropp men även om våra kroppar och om hur vi mår. De kan även vara härliga psykologer.

En katt som jag träffade hjälpte sin matte med Sodoko. Han hade jag behövt när jag gick i skolan eftersom matte var mitt absolut sämsta ämne. Hans matte var däremot helt omedveten om kattens försök till att hjälpa henne. Han låg bredvid henne i sängen och fullkomligt skrek siffrorna som hon skulle skriva...

En annan härlig katt berättade om hur känslig familjens 5 åriga dottern är för energier och annat som vuxna oftast missar eller inte har kunskap om. Katten berättade också om att en av dagisfröknarna inte var så snäll mot henne. Han beskrev också hur hon såg ut. Katten ville att hon skulle teckna mycket tillsammans med honom för då var hon i sin skapande energi och då pratade hon med honom. De hade en jättefin kontakt.

Små barn har ofta lätt för att nå djuren men det är de vuxna som förstör kontakten genom deras ofta oförstående och dumma kommentarer. Inte medvetet såklart, men det kommer och oftast lite nedlåtande. Inte lätt för barnen att hålla kvar sina förmågor då.

I övrigt så har katter ofta önskemål som är lätta att tillfredsställa. Det kan vara allt från att lägga en mjuk filt i fönstret där de älskar att sitta till att locka till fåglarna med lite mat så att katterna har lite roligt spaning att göra.

Speciellt katter som är tvingade att leva inomhus har oftast stort behov av aktiviteter som vi människor måste ge dem. Går de ut så ordnar de med detta helt själva vilket resulterar till ett lite enklare och mindre kravrikt liv för ägarna/betjänterna.

När de är inne så måste betjänterna vara möss som man kan jaga, rulla bollar, dra garn, göra spännande gömmplatser, locka fram fåglarna och gärna se till att det finns bra träd utanför fönstret där det finns flygande djur som man kan spana på. Det är krävande att vara betjänt till inne katter!

Vissa raser är också mera krävande än andra. En rastgård utomhus är ett måste för många katter och för en del är livet instängt inget alternativ alls utan de måste ha friheten att komma och gå som de själva vill. Dessa katter blir mycket deprimerade när de blir instängda och kanske börjar kissa och bajsa inomhus.

Jag träffar många katter där jag är sista instansen innan avlivning. Oftast pga. att den har börjat kissa/bajsa inomhus.

Samma sak då det gäller katter som börjat slåss, revirmarkera osv. för att det har flyttat in någon ny katt i flocken. Det går nästan alltid att "deala" med katter men ibland måste någon i flocken flytta och det är ALDRIG den som betjänten trott skulle flytta. Vi människor tror att vi har full koll på hur katterna har det i sin flock men oj vad vi misstar oss!!

Om du ska skaffa en kompis till din katt eller utöka flocken men ytterligare en katt - fråga dem först!!! Katterna vet precis hur deras kompis ska se ut eller vara. Det är viktigt att den nya katten passar in energimässigt och temperamentsmässigt med katten som redan bor hemma eller med flocken. Annars så kan problemen bli många och oftast ganska illaluktande.

Vad vill du fråga din katt?
Katter är katter och det är en förmån att ha dem i vår närhet!!
Vi har dem bara till låns.

Hästen

​Hur ska hästen kunna förmedla hur den mår i sin kropp och i sitt psyke till den som rider eller tränar hästen?
Det krävs ett mycket tränat öga, en stor känsla, för att se och känna var hästen har ont eller hur den egentligen mår innerst inne. Jag har träffat så många "utbildade" ryttare - proffs som hävdar med det bestämdaste att deras häst har minsann inte ont någonstans, men tyvärr är det oftast de hästarna som har ondast.

​Många ryttare vill tyvärr inte medvetande göra för sig själv hur hästen mår utan förskjuter alla känslor åt sidan och handlar dessvärre enbart med förnuftet - titta så han springer i hagen,då kan han ju inte ha ont.

​Är man som människa öppen och mottaglig för hästens signaler så visar den dagligen oss med sitt kroppsspråk och sitt sätt att utföra det vi vill i ridningen/träningen var det obehagliga eller smärtan sitter.

Hur ska hästen kunna förmedla hur den mår i sin kropp och i sitt psyke till den som rider eller tränar hästen? Det krävs ett mycket tränat öga, en stor känsla, för att se och känna var hästen har ont eller hur den egentligen mår innerst inne.

Jag har träffat så många "utbildade" ryttare - proffs som hävdar med det bestämdaste att deras häst har minsann inte ont någonstans, men tyvärr är det oftast de hästarna som har ondast.

​Många ryttare vill tyvärr inte medvetande göra för sig själv hur hästen mår utan förskjuter alla känslor åt sidan och handlar dessvärre enbart med förnuftet - titta så han springer i hagen,då kan han ju inte ha ont.

​Är man som människa öppen och mottaglig för hästens signaler så visar den dagligen oss med sitt kroppsspråk och sitt sätt att utföra det vi vill i ridningen/träningen var det obehagliga eller smärtan sitter.

​Det är upp till människan att lära sig läsa hästarna och förstå dem. De kommer aldrig att lära sig svenska eller något annat ljudat språk som vi kan HÖRA med öronen!!!